I'll stand by you

Det är ingen hemlighet att jag mått väldigt dåligt under största delen av mitt liv, det har varit hårt, det är hårt, och det är något jag inte ens önskar min värsta fiende. Mitt problem har alltid varit att jag inte klarar av att öppna mig inför människor. Jag vill eller orkar inte för jag är rädd att inte bli accepterad, eller att släppa på min spärr så att tårarna kommer. Det är inte bra att hålla sina problem inne, och min största önskan är att alla runt omkring mig vågar öppna sig. Bara säga att de mår dåligt, inte mer än så. Jag lovar att jag finns där för att stötta. En axel att luta sig mot när det blir tungt.

Min familj, mina vänner, mitt lag, mina syskonbarn - ni är ALLT för mig. Jag vill inte att ni ska må dåligt någon av er, så jag kommer alltid vara här om ni vill prata, gråta eller kramas. Snälla, kom ihåg det.

Jag har sjungt in I'll stand by you till er - ta mig på orden:

(lite svajígt, jag vet) (lyrics under klippet)



Oh, why you look so sad?
Tears are in your eyes
Come on and come to me now
Don't be ashamed to cry
Let me see you through
'Cause I've seen the dark side, too

When the night falls on you
You don't know what to do
Nothing you confess
Could make me love you less

I'll stand by you
I'll stand by you
Won't let nobody hurt you
I'll stand by you

So, if you're mad, get mad!
Don't hold it all inside
Come on and talk to me now
And hey, what you got to hide
I get angry, too
I'm a lot like you

When you're standing at the crossroads
Don't know which path to choose
Let me come along
'Cause even if you're wrong

I'll stand by you
I'll stand by you
Won't let nobody hurt you
I'll stand by you
Take me in into your darkest hour
And I'll never desert you
I'll stand by you

noow...

Sometimes I just can't breathe..

Help me, please...

jag finns ej mer...

Tårar stora som klot
rinner nedför min kind
Ett träd utan sin rot
En båt utan sin vind

Hjärtat slutar slå
Orkar inte mer
Benen vill inte gå
Ögon som ej längre ser

Lungor som inte orkar
kropp som inte bär
Tårar som aldrig torkar
Jag är inte här

Min kropp ännu finns
Men jag finns ej
Min hjärna inte längre minns
Ni känner inte mej...

...tears stream down my face...



lever i dimma

Dimman lägger sig över mig. Jag ser ingenting, den är tät, den är djup. Jag fumlar runt, försöker hitta ut, men dimman blir allt tätare. Ibland kan den lätta, men aldrig så mycket att jag ser vad som finns där. Jag önskar med hela mitt hjärta att dimman en dag lättar såpass mycket att jag ser ett slut, att jag kanske tillochmed kan gå i solsken. Jag är rädd, rädd att dimman är livslång. Rädd för att alltid behöva fumla runt utan att veta var och när dimman försvinner...


RSS 2.0