Jag har något inom mig
Något som aldrig vill komma ut
Jag försöker ofta dra ut det
Försöker slå ut det
Skära ut det - men det stannar kvar

Jag har en klump i mitt hjärta
En klump i min kropp
Inom mig är hela jag en klump
En klump som bara växer
Ju mer jag försöker ta bort, ju mer växer den

Jag pumpas med mer och mer saker från omvärlden
Fler måsten, mer information, mer krav
Jag borde, jag ska vilja, jag ska kunna
Det har gått så lång tid nu, så jag borde klara det
Men om jag inte gör det kommer klumpen växa ännu mer

Snart är tillochmed skalet en klump
Det är vad alla kommer se
En klump, en sten, en okrossbar yta, en som ingen kan krossa
Ni tror att denna sten är en staty
En staty utan känslor som står ut med allt

Det ni inte vet är att långt därinne
Under decimeter med betong och sten
Där finns ett litet, litet hjärta
Ett hjärta som försöker slå

För varje människa som bara går förbi utan att hjälpa
slår det saktare och saktare
En dag har även hjärtat blivit en klump

Hela jag har blivit en klump, en sten, en staty
Jag var en människa en gång
En människa som ingen någonsin såg

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Du kanske tror att du vet, att du förstår
Men du har inte kännt det, du kan inte förstå

Den dagen då du ligger i din säng och gråter för ingenting
Då du vill slita av ditt skinn för att slippa vara du
Då du vill kasta bort alla speglar och fotografier
Då du vill sätta dig i en bil och köra nedför ett stup
Då det känns som knivar i ditt hjärta
Då det känns som att du är övergiven av alla
Då du vill skrika så högt du kan för att slippa höra tystnaden
Då du ser att ingen är vid din sida
Då det rinner blod ur dina ögon istället för tårar
Då hjärtat gör så ont så det känns som att det ska sprängas
Då lungorna slutar fungera, och att bara andas är jobbigt
Då livet inte är ett liv utan ett måste

Den dagen du kännt detta i nästan hela ditt liv, då kan du säga att du förstår....