Stormen

Jag fryser
Det blåser rakt igenom väggarna
Håret fladdrar
Ögonen tåras

Jag försöker ställa mig upp men vinden är för stark
Jag slås ner till golvet
Stöter huvudet
Det kommer blod

Hela jag är blå av köld
Jag drar mig upp med hjälp av en stol
Jag tittar ut
Helt vindstilla, sol

Jag förstår inte
Inte ens flaggan fladdrar
Jag håller fast mig i fönstret för att inte flyga iväg
Handtaget på fönstret lossnar, jag hamnar på golvet igen

Där jag ligger blodig på golvet förstår jag
Det är inte utifrån vinden kommer...

... Det är innifrån mig...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0