Det ni ser är ett leende
Det som döljs inom mig är ett krig
Ett krig mot mig själv
Ett krig mot skalet

Mitt inre vill visa sig
Det ropar efter hjälp
Det försöker riva sönder skalet
Men skalet är så mycket starkare

Mitt inre river, det klöser och biter
Det skär med sinna vassa klor och försöker äta upp mig inifrån
Om jag bara kunde sluta le, om jag kunde visa vad jag känner
Men skalet är fortfarande för starkt

Min ångest inom mig brinner
Blodet kokar och hjärtat håller på att explodera
Mitt psyke orkar inte mer, snart bräns jag levande
Men skalet är brandsäkert

Nu faller jag ihop, mitt inre äter upp mina sista livskrafter
Det är noga med att skrapa upp varenda liten gnutta av liv
Nu är jag borta för alltid och plågan är slut

Leendet är fortfarande kvar på mina läppar
Men nu är det äkta, nu är jag fri